Känner att man lever

Vet inte om det är träningsvärk eller om det är sträckningar, men ont i kroppen har jag idag iaf. Gårdagen var så bra igenom hela dagen. På plats gott i tid så kunde lugnt gå runt terrängbanan och hoppbanan och sen kolla på några starter och äta lite fika. Klä på hästen till dressyren i lugn och ro. Var väl bland de sämsta framridnings möjligheterna... Men skulle ändå inte rida fram nå mycket eftersom han är som han är med bett. Fråga dessutom överdomaren om luva, vilket jag fick rida fram med, men inte ha på banan. Han började ju tok ruska på huvudet när vi drog av den innan start, men när jag red programmet i ridhuset gjorde han det inte alls! 

In i transporten, byta träns, ut, byta sadel och på med hopputrustning. Hoppa fram, åka av haha, upp igen hoppa nå språng till (hoppa 3 språng på räcke och ett på oxern alltså inte mycket alls, han skulle ju orka terrängen med). Och sen fin runda på banan. 

Sen skönaste av allt! Jag red dressyren 11:30, hoppningen innan 30min efter dressyren, sen red jag terrängen 15. Fanns ingen cafeteria, och det va dåligt väder. Ja då gick jag och la mig i bodelen på transporten. Åh vad den uppskattas sånna tävlingsdagar! Längtar till fredag då vi åker på årets första meeting!! 


Sherri uppskattar bodelen med!

Kommentera här: